Hildur Andrea Söderberg var född 20 juni 1885 i Stockholm. Hon var målarinna och tecknare. Föräldrar: var konstnären Johan Adolf Carlsson Söderberg och Anna Margareta Vikner. Hon var syster till konstnärinnan Adelaide (Adéle) Margareta Söderberg. Hildur genomgick 1906–1911 Konsthögskolan och var i varje fall ännu vid tiden för första världskriget bosatt i Stockholm. 1908 utförde hon ett par rätt enkla laverade novellillustrationer i ”Julhälsning”.
Källa: Allhems Svenska konstnärer

Trekungamötet 1914 var ett möte den 18–19 december 1914. Då samlades de tre nordiska kungarna Kristian X av Danmark, Håkon VII av Norge och Gustaf V av Sverige tillsammans med sina utrikesministrar på länsresidenset i Malmö för överläggningar efter första världskrigets utbrott. Ett resultat av mötet blev att man bekräftade sin enighet kring neutralitetslinjen.

Källa: Wikipedia

Sverige liksom många andra länder upprustade kring år 1900 och för svensk del var ett krig mot Norge hotande.

Västgöta-Dals regemente, var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1624–2000. Förbandet var från 1906 förlagt inom Halmstads garnison i Halmstad i Hallands län.
Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett. Någon gång mellan 1621 och 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre regementen där Västgöta-Dals regemente var ett. Västgöta-Dals regemente bildades 1624 och vapenövades från 1685-1863 på Nygårdsängen och från 1863 på Grunnebohed, båda i trakten av Vänersborg, där man även hade en expedition.
Regementet var bland annat med i Nordiska krigen (1655–1661), Stora nordiska kriget (1700–1721) och Kampanjen mot Norge 1814.
Källa: Wikipedia

Anfallet på Strömstad var en strid som ägde rum 8 juli 1717 under stora nordiska kriget. Slaget stod mellan en dansk-norsk eskader ledd av Peder Tordenskjold och förband ur den svenska armén, som försvarade staden. Inga svenska fartyg deltog i striden.

Efter att i maj 1717 ha genomfört ett misslyckat angrepp mot Göteborg, sökte Tordenskjold ett nytt försök att komma åt den svenska arméns förbindelselinjer genom att rikta ett anfall mot Strömstad, som var huvuddepå för den svenska armén i Norge. Staden hade för den skull befästs med två batterier på Laholmen och två flankerande batterier på land. Stadens garnison omfattade 1800 man under befäl av Generalmajor Johan Giertta

Slaget[redigera
Natten till den 8 juli varpades de danska fartygen in mot Strömstads hamn, där de vid 4-tiden på morgonen ankrade upp och började beskjuta hamnbefästningarna. Linjeskeppen koncentrerade sig på Laholmen och skottpråmarna på de övriga batterierna. Efter några timmars artilleriförberedelse sändes sex galärer in för att landstiga på Laholmen. Försvaret var dock inte nedkämpat och endast två galärer lyckades ta sig fram till stranden, där de utsattes för häftig beskjutning av svenskt infanteri. Tordenskjold själv sårades i benet och danskarna tvingades att dra sig tillbaka med en förlust av 350 man. De svenska förlusterna torde ha varit avsevärt mindre.

Efterverkningar
Svenskarna lyckades försvara sin förbindelselinjer för arméns operationer i Norge. Efter de två misslyckade attackerna mot Göteborg och Strömstad år 1717, fråntogs Tordenskjold för år 1718 befälet över danska flottan i Kattegatt och underställdes schoutbynachten Rosenpalm.

Käla: Wikipedia

Filmen Ett farligt frieri premiärvisades 26 december 1919 i Göteborg och Stockholm. Den spelades in vid AB Skandias ateljéer i Stocksund med exteriörer från trakterna kring Hardangerfjorden i Norge av Raoul Reynols och Carl Gustaf Florin. Som förlaga har man Bjørnstjerne Bjørnsons novell Et farligt frieri som utgavs 1856. Filmen var Rune Carlstens regidebut.(wikipedia)